KLINISK MOTORKONTROLL

Från teori  till praktik!

Klinisk motorkontroll 

 

Det finns många definitioner på motorkontroll och nästan lika många underrubriker. Motorkontroll kan definieras som förmågan att reglera och rikta de mekanismer som är väsentliga för rörelse (Shumway-Cook & Woollacott 2007)

Enkelt sett kan man definiera motorkontroll som förmågan att utföra rätt rörelse vid rätt tillfälle.

Klinisk motorkontroll innefattar allt från mekanoreceptorn till den specifika rörelsen, hållningen eller aktiviteten i en viss situation. Oavsett om det rör sig om enkla rörelser så som att lyfta en penna till mer komplexa och svårare övningar som att göra ett ufallssteg så adresseras motorkontroll.

För att adressera motorkontroll behöver vi förstå hur vi lär oss rörelser och motoriska program, och inte minst hur vi underlättar för våra patienter att lära sig detta. Som terapeut är det viktigt att diagnosticera och skapa förutsättningar för rörelse samt rehabiliterar patientens motorkontroll i den fas av inlärning som patienten befinner sig i och utefter de förutsättningar patienten har. En analys och anpassning till patientens kravbild avgör nivån av den funktionella träningen och rehabiliteringen.

Funktionell screening

Det finns idag väldigt många olika tester, screeningverktyg eller rörelseanalyser för att undersöka motorkontroll. Vissa är bra andra mindre bra. Ofta paketeras dessa tester i olika koncept. När man använder sig av tester för att utvärdera motorkontroll så är det viktigt att testerna är reliabla, dvs. tillförlitliga. Dessutom måste testerna vara klinisk relevanta och kan därför ibland behöva modifieras utefter patientens förutsättningar och krav.

Exempel på tester kan vara undersökning av kontroll av skuldran när patienten lyfter armen eller om patienten kan kontrollera ländryggen när de denne böjer sig framåt.  

Vidare så kan vi med funktionella tester lättare förstå hur stor del av patientens besvär som har en funktionell orsak och hur stor del som har en strukturell orsak. Fördelen med det är att vi inte bara kan ställa en säkrare prognos utan vi kan tydligare klargöra vilka funktionella faktorer som vi behöver arbeta med hos respektive patient.  

Symptom relief testing

När man gör en funktionell undersökning av en person, oavsett om det är en patient eller en symptomfri person så kommer man att hitta massor av "avvikelser". Höften kanske devierar åt ena hållet, skulderbladet kanske glider längre upp på ena sidan jämfört med den andra sidan eller så ser det stelare ut på de ena sidan. Dessa fynd kan vara mer eller mindre intressanta. Vi arbetar med symptom relief testing, vilket är benämningen på tester där vi först provocerar fram en identisk smärta eller obehag för att sedan utöka med funktionella aspekter för att minska besvären eller öka prestation. På detta sätt blir det lättare att fastställa om ett undersökningsfynd är klinisk relevant.  

Smärta och motorkontroll

En stor del i klinisk motorkontroll utgår från modern smärtfysiologi och funktionell anatomi. Smärta är en stark motivator till förändringar i motorkontroll. Många av dessa förändringar sker på central nivå där förutsättningarna för korrekt muskelaktivitet och rörelse startar. Ett exempel på funktionell anatomi är att vi tränar inte längre en muskel utan vi tränar istället en rörelse. Och ska man hårdra det så tränar vi egentligen inte en rörelse, utan istället tränar och rehabiliterar vi motorkontroll från receptornivå till aktivitet.